"Fiskussionen" 12/11 2003
"Fiskussionen" är en återkommande programpunkt på föreningens månadsmöten. Vi diskuterar två fiskar varje gång, mera utifrån medlemmarnas egna erfarenheter och synpunkter än utifrån fakta som finns i akvarielitteraturen.

En Sydamerikansk dvärgciklid.

Dvärgciklid är en benämning på ciklider som inte är blir större än 8-10 cm. Namnet dvärgciklid är inget vetenskapligt påhitt utan ett populärnamn och som benämndes redan 1908. Dvärcikliderna är oftast färgrika.

Papiliochromis ramirezi eller det vanliga namnet Fjärilsciklid kommer ursprungligen från Orinocobäckenet i Venuzuela och Colombia. Den upptäcktes 1947 av två vetenskapsmän Hermann Blass och Vicente Ramirez. Den gick då under namnet Apistogramma ramirezi. 1977 fick den sitt nuvarande namn av Sven O. Kullander, om den inte har bytt namn igen. I den naturliga biotopen så finner man den i översvämmade områden under regnperioden, där de lever och förökar sig. Botten består av löv, rötter och kvistar nästan inga växter.

Den tycker jag personligen är en av dom vackraste dvärgcikliderna. Det ska finnas två varianter, en som är guldgul och purpur i grundfärgerna. Bröstfenorna är djupt tegelröda ock hela fisken är översållad av pärlemorskimrande blåa fläckar. Den blir inte mera än ca 5 cm.

Den vill ha ett PH under 7 och en temperatur på ca 25 - 28 grader, mycket växter, en del grottor, flata stenar och så lite rötter. Dessa fiskar är lite känsliga eller mycket (eftersom de inte vill vara i något av mina.akvarier. Kanske ett artakvarium skulle passa bättre.

Äggen läggs på blad, gropar eller på en flat sten vilket mina gjorde. De lägger allt ifrån 100 - 400 ägg och man måste nog plocka dom innan dom blir uppätna. Efter 48 tim så kläcks äggen i 28 grader.

De blir inte långlivade 2 - 3 år (hos mig någrar månader!).

Annika

Kejsartetran (Nematobrycon palmeri)

Kejsartetran finns i Ria Atrato-bäckenet i Colombia och blir upp till drygt 4 cm. mans er lätt skillnad på könen då hannarna har vacker blå ögon och mycket längre fenor.

Vi var överens om att det är väldigt lätt att odla kejsartetran då det enda man behöver göra är att hålla den i ett ganska tättplanterat akvarium. Den leker gärna och eftersom den inte äter upp ägg eller yngel (i varje fall inte i någon större utsträckning) så kommer det snart fram yngel ur växterna. javamossa är ett utmärkt leksubstrat.

Ungefär en tredjedel av de närvarande hade erfarenhet av kejsartetran och tyckte att det var en trevlig fisk som man kan ha både för sig eller i sällskapsakvariet. Själv har jag dem i ett akvariet tillsammans med guppy och yngel av bägge arterna växer upp i lagom omfattning.

Så spårade diskussionen ut lite grann då några började prata om den nära släktingen Kerrytetran. Några tyckte den var vackrare än kejsartetran I övrigt har den i stort sett samma anspråk och vanor som kejsartetran och kan alltså vara ett bra alternativ.

Huruvida man kan ha bägge arterna i samma akvarium och om man i så fall får hybrider kunde vi inte riktigt reda ut, men för säkerhet skull kanske man skall hålla dem isär.

Owe